Diskussionen om utveckling av Lidingö centrum har pågått under en längre tid. I och med att Stockholmsstadsdelen Norra Djurgårdsstaden tar form och en förändrad trafik- och parkeringssituation i Ropsten påverkar oss Lidingöbor så går utvecklingsfrågan in i ny fas. Nya förutsättningar föder nya idéer, det väcker nya argument för och emot olika detaljer och allt måste tas igenom den demokratiska processen. Detta vill vi som förening bevaka och engagera oss i – både som företagare och kommuninvånare känns det angeläget hur framtidens Lidingö ska utformas.

Vi ingår i kommunens Näringslivskommitté där vi får information från stadens styrande politiker och tjänstemän om vad som sker och återkoppling på våra synpunkter. Detta vill vi föra ut till er medlemmar. Mer information kommer i Nyhetsbrev.
Ordförande Kvinnor & Företag
Anna Grånäs Jakobsson

2016/03/31 Lidingös närmaste småstad eller sovstad – Lidingös framtid avgörs nu
Lidingö har nu fått erbjudande från Sverigeförhandlingen som verkar innebära Tunnelbana till Lidingö Centrum mot 5.900 (obs detta är en förhandling) lägenheter med statlig medfinansiering och förhandlingar inleds nu.
Den 10 mars 2016 gick vi ut med en skrivelse till politiker på Lidingö som också lades ut på Lidingösidan dagen efter. Där beskrev vi hur Lidingö Näringsliv ser på Lidingös framtida utveckling. Vi har inte ändrat oss sedan dess och kommer inte att ändra oss. Ur detta dokument vill vi nu lyfta fram följande.
LIDINGÖ NÄRINGSLIV VILL UTVECKLA LIDINGÖ TILL:
STOCHOLMS NÄRMASTE UNIKA OCH LEVANDE SMÅSTAD
Lidingö är en del av Stockholmsregionen, och vår omgivning står inte stilla. Oavsett om vi är privatpersoner, driver verksamhet eller är politiker, måste vi alla förhålla oss till denna utveckling och agera. Den stora bostadbrisen i Stockholmsområdet kan inte Lidingö ställa sig utanför, vi måste också ta vårt ansvar – och bostäder i Ropsten kommer att bli ett faktum där Lidingöbussarna har sin uppställningsplats i dag.
JA, TUNNELBANA TILL LIDINGÖ
Vi förordar tunnelbana till Lidingö Centrum därför att kortare restider och mindre antal byten för många vidgar både arbetsmarknaden för Lidingöbor och ökar attraktionskraften att arbeta på Lidingö samt för företag att etablera sig här.
Med Lidingö Centrum som kommunikationsnod utvecklas handel och service främst i stadskärnan men ökar också möjligheterna att rekrytera personal till våra skolor, äldrevård, etc. och förstärker därmed de ekonomiska förutsättningarna för den kommunala servicen.
Med tunnelbana gör vi också Lidingö attraktivt för den yngre generationen och stödjer besöksnäringens utveckling på kursgårdar, idrottsanläggningar och andra turistattraktioner.
Frågan om bus och kriminalitet vid ändstationer har debatterats vid ett antal tillfällen och på Lidingö är det en ”icke fråga”, då det har med socio-demografiska faktorer att göra och hur man bygger smarta och säkra tunnelbaneuppgång kan vi påverka själva.

Sverigeförhandlingarna ger oss möjlighet att utveckla framtidens Lidingö på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det är nu av största vikt att Lidingös politiker, i fortsatt nära dialog och samverkan med öns medborgare och näringsliv, utvecklar vårt Lidingö till en unik och levande småstad!

2015/10/10: Input till Sverigeförhandlingarna – näringslivsnytta och arbetsmarknadsnytta

Efter överenskommelse på Näringslivskommittén den 15 september, bifogar vi ”nyttoargument” som ni förhoppningsvis kan använda när ni skickar in nästa ansökan för att delta i Sverigeförhandlingarna. är det något mer som vi kan göra så står vi till förfogande.
Vad blir näringslivsnyttan av T-bana respektive Lidingöbana?

Tunnelbana till Lidingö
Idag saknar Lidingö en tunnelbana vilket begränsar stadskärnans utveckling och möjligheter att utvecklas i den takt som kommuninvånarna så önskar. Staden och Näringslivet föreslår en tunnelbaneförlängning från Ropsten till lämplig plats på Lidingö. Restiderna och resnyttan för en sådan förlängning bedöms som klart konkurrenskraftig när den centrala kärnan på Lidingö kan nås utan byte av färdmedel. Målet är att Lidingö ska fungera som ett alternativ till Stockholms city med en blandad och hållbar stadsmiljö med bostäder och ett levande centrum. Med utbyggd tunnelbana med övrig kollektivtrafik är det möjligt att skapa förutsättningar för utbyggnader, fler bostäder och ett näringsliv som ligger i framkant som övriga delar av Sthlm.

Bedömningen är också att flertalet fler (såväl kommuninvånare som besökare) kommer att utnyttja kommunala färdmedel i större utsträckning då det både är enklare och miljömässigt mer hållbart.

Vad blir arbetsmarknadsnyttan av T-bana respektive Lidingöbana?

Framtidspotential & arbetsmarknadsnytta
Näringslivet ser det som angeläget att en framtida sträckning skapar största möjliga samhälls-ekonomisk nytta och största möjliga potential för framtiden, såväl lokalt som till viss del regional. Därför anser vi att en sträckning som går via Ropsten ut till Lidingö är det bästa alternativet. Ett effektivt resande förbättrar företagens förutsättningar att hitta kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadsregionerna knyts närmare samman i och med Tunnelbana. Företagarna/Näringslivet/besöksnäringen säger att de tror på fortsätt tillväxt och vill fortsätta anställa. Många företag som är beroende av specialistkompetenser, anser dock att det kan vara svårt att hitta rätt personal. Med en tunnelbana underlättas Lidingös kompetensförsörjning avsevärt, då kommunikationen ger effektiva och snabba förbindelser med andra delar av sthlm mm. På samma sätt förenklas arbetsmarknaden för alla som bor på Lidingö , där enkelheten utan en massa byten till arbeten på andra orter öppnas upp på ett helt nytt sätt.

Katarina Palmstierna
Samordningsansvarig för Lidingö Näringsliv

Sammanfattning av företagarföreningarnas synpunkter på brofrågan nu skickat till alla politiker m fl berörda

Följande är texten från brevet skickat till alla politiker den 25 augusti 2015
”Till:
Kommunalråd på Lidingö
Oppositionsråd på Lidingö
Miljö-och stadsbyggnadsnämnden på Lidingö
Tekniska nämnden på Lidingö
Socialdemokratiska partiet på Lidingö
Centerpartiet på Lidingö

Lidingös näringsliv kräver omtag i frågorna om Lilla Lidingöbron och Lidingöbanan

Efter att nya fakta tillkommit eller kommit fram vill vi nu komplettera och förstärka vår ståndpunkt i dessa frågor. I våras utarbetade näringslivsorganisationerna på Lidingö en gemensam strategi för att utveckla och förbättra förutsättningarna för näringslivet på Lidingö (Näringslivets utveckling på Lidingö 23 maj 2015, som föredrogs i Lidingös Näringslivskommitté i våras) samt ett inlägg om vår syn till samrådet om Lilla Lidingöbron (Näringslivets syn på den Lilla Lidingöbron 15 juni 2015).

Nya fakta har tillkommit
De fakta som tillkommit är främst omfattningen av Stockholms Stads utbyggnadsplaner för Ropstensområdet i Norra Djurgårdsstaden, beslutet om utbyggnad av Lidingö Centrum samt beslutet att införa trängselskatt för bilfärd för hämtning och lämning vid Ropstens T-banestation. Även om det sistnämnda beslutet rimligen kommer att omprövas visar det på osäkerhetsfaktorer kring en kommunikationsnod för Lidingö på en annan kommuns område.

Vi vill att Lidingö ska ha ett levande och konkurrenskraftigt näringsliv i symbios med ett attraktivt och hälsosamt boende. Det ska också vara attraktivt för företag att etablera sig på Lidingö. Utvecklingen av Lidingös näringsliv är helt beroende av goda kommunikationer till och från Stockholm och inom ön. Vi har därför tidigare förordat dubbelspår på bron, tunnelbana till centrum och en brohöjd som möjliggör effektiva sjökommunikationer till och från ön Lidingö inom region Stockholm.

Eftersom det nu är beslutat att bygga ut Lidingö Centrum anser vi att detta centrum, där Lidingöborna kommer att handla och näringslivet utvecklas i större utsträckning än hittills, också ansluts till Stockholmsregionens spårbundna trafiknät.

Vi föreslår alltså att:
• Lidingöbanas sträckning dras om via Lidingö Centrum där människor kommer att vara och verka, i stället för att denna del av banan går längs en folktom strand. Vi finner det anmärkningsvärt att utbyggnaden av Centrum inte innebar också ett beslut att dra Lidingöbanan genom detta centrum, som skulle ge hälften av öns befolkning direktkontakt med det. Detta utgör i praktiken ett självförvållat hot mot detta centrum, och därmed mot en viktig del av Lidingös näringsliv.
• Lidingöbanan snarast måste anslutas också till Spårväg City, för att minimera trängseln och underlätta kollektivresandet samt integrera Lidingö med Stockholmsregionen.
• Eftersom kollektivresandet kommer att öka, samtidigt som Ropsten kommer att bli allt mindre tjänligt som kommunikationsnod för såväl Norra Djurgårdsstaden som Lidingö, vill vi på sikt se tunnelbanan dras ut till Lidingö, och att detta beaktas i utformningen av Lilla Lidingöbron.
• För att Lilla Lidingöbron inte ska bli en flaskhals till följd av den utveckling som kan tänkas i såväl Ropsten som Lidingö ser vi att ett framtida behov av dubbelspår också beaktas i utformningen av Lilla Lidingöbron.
• Sjötrafik kommer rimligen att få en växande betydelse i Stockholmsregionen. Även detta måste beaktas i brons utformning.

Därför anser vi som företrädare för Lidingös näringsliv, att ett omtag i bro- och tågfrågan är nödvändigt på grund av dess betydelse för Lidingö och dess näringslivs framtida utveckling.

Finansiering
Självklart innebär våra krav en merkostnad för byggandet av bron, för omdragning av Lidingöbanan till Centrum och för förberedelser för en framtida tunnelbanedragning till ön. Hur kan dessa extrakostnader finansieras?

Till att börja med, ser vi att attraktionsgraden i Lidingö Centrum också för boende på fastlandet rimligen skulle höja antalet besökare på Lidingö, och därmed Centrums omsättning och lönsamhet, vilket i sin tur torde stärka kommunens finanser.
Vidare skulle en alternativ dragning längs södra Kungsvägen frigöra attraktiv spårvägsmark för exploatering. En bro vars utformning väger in de olika alternativa utvecklingsmöjligheterna i framtiden anses vidare enligt Stockholms Spårvägar också innebära mindre kostnader för anslutning av Lidingöbanan till Centrum redan nu. Slutligen skulle kommunen, som Stockholms Spårvägar påpekat, kunna söka pengar för dessa utgifter inom ramen för regeringens s.k. Stadsmiljöavtal.

Lidingö den 25 augusti 2015

Katarina Palmstierna, Ordförande Företagarna
Johan Hjort, Ordförande Nyföretagarcentrum
Ann Nagel, Ordförande Destination Lidingö
Anna Grånäs, Jakobsson , Ordförande Kvinnor & Företag
Gerhald Versteegh, Ordförande Handelskammaren Lidingö
Roland Rothman, Ordförande Lidingö Centrum Förening”